Kristna borde stå upp emot invandringen

När jag uttrycker åsikter som är negativa mot massinvandringen och dess konsekvensen händer det ofta att kristna rynkar på näsan och skruvar på sig. Flera kristna har uttryckt skepsis när jag talat emot invandringen till Sverige, eftersom de inte vill vara rasister och så vidare.

Denna typ av emotionellt tänkande är inte bra, och det är en skam att svenska kristna inte har bättre urskiljningsförmåga än att de sväljer globalistisk antisvensk propaganda med hull och hår.

Det är nämligen inte rasistiskt att säga att Sverige är svenskarnas land. Detta är uppenbart i alla nationer, men i Sverige har det blivit ett laddat uttalande på grund av årtionden av kulturmarxistisk indoktrinering genom bland annat media och utbildningsväsendet.

Det är heller inte rasistiskt eller på något sätt ont att värja sig mot den stora mängd våld som Sverige och svenskar drabbats av de senaste åren som en direkt följd av ohämmad asylinvandring från tredje världen.

Tvärtom är det ont, ickekristet och fegt att som kristen låtsas som att detta inte sker, och vägra ta ställning för utsatta svenskar och för Sverige som nation.

Vilken kristen idag behandlar misshandlade eller gruppvåldtagna svenskar som sin nästa?

Vilken kristen idag är en barmhärtig samarit till de som drabbats av invandrarvåld, eller dömts för hets mot folkgrupp i ett försök från staten att kväva motståndet mot asylvåldet?

Vilka kristna idag värnar Sverige, Sveriges gränser, Sveriges kristna historia och rätt till autonomi?

Gus skapade separata nationer med separata språk. I bibeln skyddade man inte sällan städerna med beväpnade vakter och murar. De enda exemplen vi har på invandring i bibeln är proselyter eller resande som lydde under den mosaiska lagen. Hade Sverige varit forna teokratiska Israel så hade tusentals asylinvandrare avrättats av staten, och armén hade satts in för att mota ut merparten av de resterande ur landet.

“Den fick namnet Babel, eftersom Herren där förbistrade hela jordens språk, och därifrån spred han ut dem över hela jorden.” – 1 Mose 11:9 (SFB)

“Gör väl mot Sion i din nåd, bygg upp Jerusalems murar.” – Psalm 51:20 (1917)

“En och samma lag skall gälla för infödingen och för främlingen som bor ibland eder.” – 2 Mose 12:49

“Neka icke den behövande din hjälp, är det står i din makt att giva den.” – Ordspråksboken 3:27

När hundratusentals människor kommer till ett annat land för att söka asyl och de brottsstatistiska konsekvenserna är så brutala som i Sverige finns det ingen skyldighet för kristna att stödja det. Sällan föreligger faktiska asylskäl, men även om det gjorde det så har Sverige redan tagit emot hundratusentals för många asylanter, av vilka en stor del är otacksamma kriminella som förstör det svenska samhället via rasistiska övergrepp mot etniska svenskar och genom att kosta skattemedel. Kristnas faktiska skyldighet är att säga ifrån.

Kristna svenskar borde skämmas för sin globalistiska likgiltighet inför att deras landsmän förnedras, våldtas och bokstavligen dödas.

Hur hanterar man en svacka i sin tro?

När folk faller bort från sitt kristna liv, kallas det på engelska att man “backslide”, liksom att man glider tillbaka till sitt gamla jag

Det finns ett missförstånd som lyder att den kristne som backslide eller som avfaller från tron tillbaka in i världslighet inte är frälst. Det är en villlolära. 

En kristen kan inte förlora sin frälsning. Om man kunde förlora sin frälsning genom att synda skulle ingen vara frälst, dessutom skulle det innebära att gärningar är nödvändiga för att behålla frälsningen. “Not by works of righteousness which we have done, but according to his mercy he saved us…” -Titus 3:5

Jag har under det senaste året bevittnat ett antal nära vänner falla bort från det kristna livet in i världslighet. Flera av dem hade gemensamt att de inte var starkt förankrade i en församling som de borde varit. “I was glad when they said unto me, Let us go into the house of the Lord.” – Ps 122:1

Jag såg en nära vän börja dricka dagligen, festa och bedriva otukt efter att hans flickvän lämnade honom. 

Innan dess läste han åtta kapitel i Bibeln varje dag, predikade frälsning från dörr-till-dörr minst en gång i veckan och gick i kyrkan tre gånger i veckan. Han var en hängiven broder och en föredömlig kristen. “Wherefore let him that thinketh he standeth take heed lest he fall” – 1 Cor 10:12

Det kan alltså hända vem som helst av oss. Vi måste som frälsta förstå att synden ännu bor i oss, samtidigt som vi genom Jesu blod är rättfärdiga. Vår syndiga natur lockar och drar i oss och leder till svårigheter i våra liv.

“Then when lust hath conceived, it bringeth forth sin: and sin, when it is finished, bringeth forth death.” – James 1:15

När min nära vän föll in i världslighet såg jag hur hans kyrka verkade ignorera honom. Till en början ringde de och sökte kontakt med honom, men när han inte svarade gav de upp. De verkade tycka att han skulle se hur hemsk världen är och sedan komma tillbaka till kyrkan och det kristna livet. 

“Brethren, if a man be overtaken in a fault, ye which are spiritual, restore such an one in the spirit of meekness; considering thyself, lest thou also be tempted. Bear ye one another’s burdens, and so fulfil the law of Christ.” – Gal 6:1-2

“But now I have written unto you not to keep company, if any man that is called a brother be a fornicator, or covetous, or an idolater, or a railer, or a drunkard, or an extortioner; with such an one no not to eat.” – 1 Cor 5:11

Jag tyckte det var en dålig strategi att liksom överlämna honom till världen. De visste inte vilken synd han var i, och kunde kanske varit mer förstående.

Jag försökte ge bibliska råd, men insåg att den som faller tillbaka till sitt gamla världsliga liv knappast bryr sig. Det var svårt att veta vad jag skulle säga.

“And above all things have fervent charity among yourselves: for charity shall cover the multitude of sins.” – 1 Pet 4:8

Hur ska man då bemöta en vän som faller in i ett världsligt leverne? Samt, hur kan man själv komma tillbaka till trons kristna liv om man haft en svacka i sin tro?

Fokusera på frälsningen

Om blivit frälst så har du mottagit evigt liv som en gåva från Gud. Han har friköpt dig, du är fri varesig du känner det eller inte – och du har ett evigt liv i himlen ned Gud! Tänk på det och fokusera inte på det negativa i ditt liv, eller dina tillkortakommanden.

Det är viktigt att berätta för någon i synd vad Bibeln säger. Men till en viss gräns är det också viktigt att låta Kristi kärlek övertäcka synden. 

“For by grace are ye saved through faith; and that not of yourselves: [it is] the gift of God…” – Eph 2:8

Gud tuktar sina barn till lärdom när de syndar, men han förlåter och upprättar oss lika snabbt. Jesus är densamma idag som när han vandrade på jorden, såg eländet och bar vår synd på korset.

“Jesus Christ the same yesterday, and to day, and for ever.” – Heb 13:8

Läs Guds ord

Som kristna borde vi läsa Bibeln varje dag. Genom att läsa Guds ord får vi veta hans tankar och vilja, löften och kärlek till oss. Det är genom sitt ord som Gud talar till oss. “Thy word is a lamp unto my feet, and a light unto my path.” – P 119:105

Vänta på Gud

När vi går igenom svåra saker i våra liv kan det vara svårt att se Guds hand i det hela. Faktum är att Gud önskar vårt bästa och har upprättelse för oss, men ibland är vi otåliga istället för att ha tillit till Gud.

Tänk på att alla kan avfalla eller ha en svacka, sätt inte bara press på din vän att prestera i Biblläsning eller att gå i kyrkan. Om det känns tungt kommer det troligen inte ske. Buden välsignar, men frälsningen är fri och håller genom allt.

“I know the thoughts that I think toward you, saith the LORD, thoughts of peace, and not of evil, to give you an expected end.” – Jer 29:11

Samtala med någon om hur du upplever det

Det är ofta skönt att veta att någon förstår hur du upplever det. Att tappa tron, eller motivationen för det kristna livet är vanligt och händer alla någon gång. Att ventilera det du upplever kan göra att det känns mer överkomligt.

“A friend loveth at all times, and a brother is born for adversity.” – Prov 17:17

“A man that hath friends must shew himself friendly: and there is a friend that sticketh closer than a brother.” – Prov 18:24

Min vän återvände till kyrkan efter ett år. Han började läsa Bibeln då och då efter att ha varit med om en trafikolycka. Idag är han förlovad med en kristen kvinna och går i kyrkan regelbundet. Vi hoppas och ber att han snart även går ut och predikar evangeliet.