Svensk frikyrka är död

Det finns ingen grupp jag har så lite gemensamt med, eller så ogärna vill associeras med, som svenska kristna.

Det jag nu skriver kommer rimligen placeras i katergorin hat. Men det är inte hat. De som kategoriserar det jag säger som hat är nämligen samma typ av kristna som jag vare sig vill, eller kan, associeras med.

Det jag upplever från djupet av min skapelse är inte hat eller fiendskap mot dessa dröser av människor i Sverige som kallar sig kristna men lever och företräder den mest antikristna världslighet till livsstil. Jag känner avsmak och äckel inför dem och deras gärningar, inte minst därför att den absoluta majoriteten av dem är fullfjädrade villolärare och falska profeter som skor sig socialt och ekonomiskt på ett evangelium lika falskt som de själva.

Jag förstår att det är starka ord och när jag tidigare skrivit i likande ordalag har diverse så kallade kristna rådgivit mig hejvilt om olämpligheten i att så att säga döma syndaren, och inte skilja på sak och person. Jag anser inte att det är ett bibliskt tillvägagångssätt att skilja på sak och person. Det som behövs är just att personerna själva pekas ut i sitt hyckleri och får stå till svars.

Vet ni inte att de heliga skall döma världen? Om nu världen skall dömas av er, duger ni då inte till att döma i de minsta mål? Vet ni inte att vi skall döma änglar? Skall ni då inte kunna döma i vardagliga ting?” – 1 Kor 6:2-3 SFB

Detta dekadensens världsliga tillstånd gäller nästan alla inom kristenheten. Jag har under flera års tid försvarat svensk kristenhet inför bibeltroende baptister och amerikanska kristna med att det visst finns vissa frälsta i kyrkorna, vissa församlingar som är mer konservativa. Jag har givit fristående pingstförsamlingar (Ludvika pingst som Per-Johan Stenstrand förvandlade till ett hillsongjippo under tramsnamnet “Life Center”) och livets ord som exempel på kyrkor där det visserligen finns villolära, men där frälsningsläran är solid -där evengeliet fortfarande lärs ut korrekt. Det tar jag tillbaka.

Under åren har jag manat hundratals att gå i dessa kyrkor trots att de inte predikar ur Bibeln, trots att de aldrig vågar stå upp emot synd, trots att de aldrig går ut och predikar evangeliet, trots att de tillåter sodomiter i församlingarna, har icke-kvalificerade pastorer, dyrkar den kristushatande judestaten och är fullkomligt världsliga. Nu ändrar jag mig. Jag har haft fel.

Det är visserligen ett direkt påbud från Gud att församlas i kyrkan, men jag kan inte se att svensk frikyrka i sin helhet längre uppfyller någon bibliskt definition av kyrka. När jag samtalar med kristna eller läser de kristna tidningarna så når jag slutsatsen att svensk frikyrka är ett falskt påhitt, och att det inte finns några värre människor, fegare och mer dekadenta i Sverige, än de som kallar sig kristna.

Jag tillåter mig givetvis att generalisera och pratar i synnerhet om frikyrkosverige, men situationen är så eländig att det i princip inte finns några ljusglimtar att finna inom den pingst-evangelikala svenska kristenheten.

Trots amerikanska fundamentalistbaptisters insisterande att det måste funnits frälsta svenska baptister med tanke på teologin i de engelska överttningarna av Lina Sandells psalmer, har jag hittills inte funnit något som indikerar att det någonsin funnits en frikyrklig rörelse i Sverige som haft rätt frälsningslära. (Motbevisa mig mycket gärna!)

Den som läst Bibeln och ägnar tid åt Bibelstudium och bön, kan inte undgå att skämmas å pastorernas vägnar när de klär sig som homofiler och låter kvinnor predika i församlingarna.

När man sedan hör deras predikningar, med konstanta referenser från antingen populärkulturen eller katolicismen står det klart att den sista tidens ljumhet kombinerat med den svenska mannens ryggradslöshet kommit att bilda en ny kristendom. En så-kallad “hen-kristendom”, eller “fjant-kristendom” med det kända “positive only” (enbart positiva) budskapet.

Jag har själv suttit i kyrkan när Joakim Lundqvist använt katolska helgon som exempel för oss i tron, eller när Dan Salomonsson berättat om hur han knäböjde och gjorde korstecken på en katolsk mässa utomlands.

Evangeliet är Guds kraft till frälsning, Gud är härskarornas Herre och en förtärande eld! Men det evangelium de svenska frikyrkorna predikar är urvattnat och falskt och den kristendom de lever skiljer sig inte från omvärlden. De bor i Sodom och har beblandat sig med Sodom, därför är de nu del av Sodom.

Älska inte världen, inte heller det som är i världen. Om någon älskar världen, finns inte Faderns kärlek i honom. Ty allt som finns i världen, köttets begär och ögonens begär och högmod över livets goda, det kommer inte från Fadern utan från världen. Och världen och dess begär förgår, men den som gör Guds vilja förblir i evighet.” – 1 Joh 15-17

Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom.” – Rom 12:2

Vad kan ett Guds tempel ha för gemenskap med avgudarna? Vi är den levande Gudens tempel, ty Gud har sagt: Jag skall bo hos dem och vandra med dem, och jag skall vara deras Gud, och de skall vara mitt folk. Därför säger Herren: Gå ut från dem och skilj er från dem och rör inte vid något orent. Då skall jag ta emot er…” – 2 Kor 6:16-17

De enda så-kallade kristna jag ser i Sverige som inte till fullo och med hull och hår svalt de moderna lögnerna är de konfessionella lutheranerna. Hit hör några olika samfund, av vilka jag rekommenderar alla. De vet vad de tror på och varför, och vurmar varken för världslighet eller judiska lögner. I synnerhet laestadianska församlingar är mycket konservativa och är emot preventivmedel då de förstår att det dödar ofödda barn. Den enda tveksamheten jag har mot luthersk tro är dopfrågan, men jag anser den bagatellartad i sammanhanget.

Vilken kyrka man än går i måste man ta till sig det som är bra och lämna det som inte är perfekt. Men vi ska komma ihåg att en kristen ska främst går i kyrkan för att Gud befallt det, samt även för att själv vara till uppbyggelse för andra.

Nedan finns länkar information om luthersk verksamhet.
Svensk frikyrka är död